Recension: Dark Messiah of Might & Magic

PC

Att kombinera klasiska rollspelsmoment med ett actionspel i förstapersonsperspektiv, kan det verkligen fungera? Ja, , det fungerar faktiskt alldeles utmärkt. Du styr den unge magikerlärlingen Sareth i hans kamp mot svarta riddare, cykloper och andra otrevliga typer på väg mot ett mål som inte ens han själv är riktigt klar över. Genom resans gång växer sig Sareth allt starkare genom att han belönas med erfarenhetspoäng när han gör något betydande framsteg, t.ex dödar en boss eller lyckas få upp en låst port. Dessa erfarenhetspoäng kan sedan användas för att köpa nya förmågor på ett ”färdighetsträd” som för tankarna till Diablo 2. Beroende på hur du placerar dessa kan du utveckla Sareth i olika inriktningar. Vill du göra honom till en hårdhudad krigare som till fullo behärskar förmågan att slåss med svärd och sköld? Eller vill du hellre låta honom bli en listig tjuv som ljudlöst smyger bland skuggorna? Eller varför inte en mäktig magiker som fryser sina fiender till is eller förintar dem med eldprojektiler? Beroende på vad du väjer tvingas du hitta olika sätt att klara de utmaningar som väntar. Oavsett vilken inriktning du väljer så kan jag glädja dig med att du ändå kommer ha full tillgång till spelets klart roligaste attack, den helt vanliga sparken. Det kanske inte låter så kul, men att med en välriktad spark skicka ner en ilsken goblin för en brant trappa är faktiskt betydligt roligare än att spetsa honom med svärdet eller att bränna honom till aska med ett eldklot. Skulle du ändå föredra något av det senare kan även det ordnas genom att istället använda sparken för att spetsa din fiende på någon utstickande järnpik eller skicka honom rakt in i en lägereld. Din omgivning kan alltså vara en viktig allierad och miljöerna är verkligen mycket interaktiva. Förutom redan nämna exempel kan man t.ex. använda vatten för att leda elektricitet eller plocka upp diverse föremål och använda dem som kastvapen.

En annan sak jag tycker förtjänar beröm är möjligheten att fatta beslut som påverkar spelets handling. Visst, Dark Messiah är till större delen ett ganska linjärt spel, och besluten är inte alls en lika stor del av spelupplevelsen som i t.ex. Fahrenheit. Men dom finns ändå där, vilket i alla fall jag uppskattar, precis som de olika alternativa sluten. Detta i kombination den fria karaktärsutvecklingen gör Dark Messiah till spel med högt omspelningsvärde.

Tyvärr är dock inte allting perfekt. Det finns vissa envisa buggar som trots installationen av olika patchar kvarstår. Och det faktum att visa magiska effekter och större sköldar tar upp en så orimligt stor del av ditt synfält känns rent idiotiskt. Dock så är detta bara mindre irritationsmoment i ett i övrigt väldigt bra spel.
Rekommenderas!

Betyg 5/5


Andra bloggar om: tvspel, datorspel, recensioner